Tobaksrökning är i Sverige liksom globalt en av de största orsakerna till sjukdom och död. Tobaksrökning bidrar i hög grad till ojämlikhet i hälsa. Vi har en internationellt sett låg prevalens av tobaksrökning i Sverige (ca 10% bland vuxna) men stora skillnader finns mellan olika grupper, t.ex. 20% bland personer med kort utbildning, 40% bland personer med psykisk sjukdom och 70-90% bland patienter med beroendeproblematik.

​

Tobaksavvänjning tillhör sjuk- och hälsovårdens mest kostnadseffektiva insatser. En trettioåring som slutar röka vinner ca 10 levnadsår jämfört med den som fortsätter att röka. Vinsten minskar ju senare man slutar men 50-åringar som slutar vinner i genomsnitt 5-6 levnadsår. Effektiv tobaksavvänjning hjälper också till att utjämna ojämlikhet i hälsa. Behandling som syftar till rökstopp har därför högsta prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer för hälsosammare levnadsvanor.

 

I Sverige bedrivs tobaksavvänjning framförallt inom primärvård och av Sluta-Röka-Linjen. Andra aktörer är t.ex. sjukhusmottagningar, företagshälsovård, tandvård, skolhälsovård, apotek och enstaka privata aktörer. Med få undantag blir effekterna av tobaksavvänjning sparsamt eller ej alls utvärderade. Möjlighet att jämföra olika insatser saknas för närvarande.

​

Huvudsyftet är att identifiera vilka svenska program som i verkligheten är mest effektiva för olika grupper, inklusive utsatta och sårbara grupper.

​

Metoden bygger på en framgångsrik dansk modell med nationell insamling av individuella data inkl. systematisk uppföljning. Ett nätverk med 700 utbildade tobaksavvänjare i Sverige stödjer projektet och vill ansluta sig. Flera enheter har inkluderats eller står i startgroparna. Efter informerat samtycke kommer de att rekrytera tobaksanvändare till projektet. Data inkluderar en kort beskrivning av tobaksprofil, socioekonomi, beskrivning av det använda stopprogrammet, kostnader samt uppföljning. Informerat samtycke från deltagaren krävs före inklusion. Endpoints är stoppfrekvens omedelbart efter interventionen och efter 6 månader. Programvara och formulär kommer ursprungligen från Danmark och har anpassats till svenska förhållanden.

​

Uppföljning efter 6 månader sker genom telefonintervju via välutbildad personal som inte har träffat deltagaren. Detta ger en objektiv utvärdering och är mindre känsligt för deltagaren. Samtidigt kan de som fortsätter använda tobak erbjudas ny intervention.

 

Resultaten sprids i vetenskapliga sammanhang och tidskrifter samt på konferenser nationellt och internationellt. Allmänheten, den enskilde tobaksanvändaren och policynivå är viktiga målgrupper, så information om projektet, förlopp och resultat sprids löpande via vår offentliga hemsida och i media.

​

Alla rökare, inklusive utsatta och sårbara grupper i Sverige. Sistnämnda är personer: utan arbete, med kort eller ingen utbildning, utan permanent bostad, med diagnostiserad psykisk sjukdom, KOL, eller som ska genomgå operation, förutom ungdomar, äldre personer, migranter och gravida.

​

Effektivare omhändertagande och stöd till rökare som vill sluta kan få avsevärda effekter på folkhälsan i Sverige. Även om det är bland de mest kostnadseffektiva insatser saknas kunskap om hur många personer som får tobaksavvänjningshjälp. Hur framgångsrik tobaksavvänjning är bland olika grupper i Sverige är inte undersökt. Att rikta tobaksstoppsinterventioner till utsatta och sårbara grupper i Sverige är nyckeln för att reducera tobaksrelaterad ojämlikhet i hälsa. Denna studie kommer stänga en stor kunskapslucka inom detta område.

En sannolik bieffekt, som uppnåtts i Danmark, är att kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan olika enheter förbättras, förutom ett ökat intresse för forskning och metodutveckling. Metoden ger viss administrativ avlastning och tidsbesparing för tobaksavvänjare som kan ägnas åt tobaksavvänjning i stället.

Resultaten kan användas för att skräddarsy framtida insatser för att framgångsrikt stötta utsatta och sårbara grupper och därigenom reducera ojämlikhet i hälsa.

​

Metoden har testats i pilotprojekt i Region Skåne och Region Örebro län i den kliniska vardagen med goda resultat t.ex. bland patienter med alkohol/drog beroende. Alla potentiella deltagare som tillfrågades godkände dokumentation och uppföljning. Datainsamlingen fungerade bra på pappersformat, likväl som via online-format.

​