Clinical Health Promotion Centre, WHO CC   |   Health Sciences, Lund University   |   Addiction Centre, Region Skåne

Södra Förstadsgatan 35, 4th floor, SE 20502 Malmö, Sweden   |   info@rokstoppsprojektet.org   |   Tel: +46 40 332977

Sammanfattning av forskningsprojektet

OMRÅDESÖVERSIKT: Tobaksrökning är i Sverige liksom globalt en av de största orsakerna till sjukdom och död. Tobaksrökning bidrar i hög grad till ojämlikhet i hälsa. Vi har en internationellt sett låg prevalens av tobaksrökning i Sverige (ca 10% bland vuxna) men stora skillnader finns mellan olika grupper, t.ex. 20% bland personer med kort utbildning, 40% bland personer med psykisk sjukdom och 70-90% bland patienter med beroendeproblematik.

Rökavvänjning tillhör sjuk- och hälsovårdens mest kostnadseffektiva insatser. En trettioåring som slutar röka vinner ca 10 levnadsår jämfört med den som fortsätter att röka. Vinsten minskar ju senare man slutar men 50-åringar som slutar vinner i genomsnitt 5-6 levnadsår. Effektiva insatser för  tobaksavvänjning hjälper också till att utjämna ojämlikhet i hälsa. Behandling som syftar till rökstopp har därför högsta prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer för hälsosammare levnadsvanor.

I Sverige bedrivs tobaksavvänjning framförallt inom primärvård och av Sluta-Röka-Linjen. Andra aktörer är t.ex. sjukhusmottagningar, företagshälsovård, tandvård, skolhälsovård, apotek och enstaka privata aktörer. Med få undantag blir effekterna av tobaksavvänjningsinsatser sparsamt eller ej alls utvärderade. Möjlighet att jämföra olika aktörers insatser saknas för närvarande.

PROJEKTBESKRIVNING: Huvudsyftet är att identifiera vilka svenska program som i verkligheten är mest effektiva för olika grupper, inklusive utsatta och sårbara rökare, jämfört med övriga rökare.
Metoden bygger på en framgångsrik dansk modell med nationell insamling av individuella data inkl. systematisk uppföljning. Ett nätverk med 700 av de 1000 utbildade tobaksavvänjare i Sverige stödjer projektet och väntar ivrigt på att det skall initieras. Vi förväntar oss att samarbeta med 200 rådgivare i det tidiga stadiet av projektet. Efter informerat samtycke kommer de att rekrytera rökare till projektet. Data inkluderar en kort beskrivning av tobaksprofil, socioekonomi, detaljer om den använda sluta-röka-metoden, kostnader samt uppföljning. Endpoints är sluta-röka-frekvens omedelbart efter interventionen och efter 6 månader. Databasen kommer att erbjudas gratis från Danmark. Programvara och formulär anpassas till svenska förhållanden.
Uppföljning efter 6 månader kommer att ske genom telefonintervju via Sluta-Röka-Linjen som har stor kompetens, men som inte har träffat deltagaren. Detta ger en mer objektiv utvärdering och är mindre känsligt för deltagaren. Samtidigt kan de som fortsätter röka erbjudas ny intervention.
Under 2020 genomförs huvudanalyserna. Resultaten sprids i vetenskapliga fora och tidskrifter samt på konferenser nationellt och internationellt. Allmänheten, den enskilde rökaren och policynivå är viktiga målgrupper, så information om projektet, förlopp och resultat sprids löpande via offentlig hemsida och media.

FORSKNINGSPERSONER: Alla rökare, inklusive utsatta och sårbara grupper i Sverige. Sistnämnda är personer: utan arbete, med kort eller ingen utbildning, utan permanent bostad, med diagnostiserad psykisk sjukdom, KOL, eller som ska genomgå operation, förutom ungdomar, äldre personer, migranter och gravida.

BETYDELSE: Effektivare omhändertagande och stöd till rökare som vill sluta kan få avsevärda effekter på folkhälsan i Sverige. Även om det är bland de mest kostnadseffektiva insatser saknas kunskap om hur många personer som får rökavvänjningshjälp. Hur framgångsrik rökavvänjning är bland olika grupper i Sverige är inte undersökt. Att rikta rökstoppsinterventioner till utsatta och sårbara grupper i Sverige är nyckeln för att reducera tobaksrelaterad ojämlikhet i hälsa. Denna studie kommer stänga en stor kunskapslucka inom detta område.


En sannolik bieffekt, som uppnåtts i Danmark, är att kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan olika enheter förbättras, förutom ett ökat intresse för forskning och metodutveckling. Metoden ger viss administrativ avlastning och tidsbesparing för rökavvänjare som kan ägnas åt tobaksavvänjning i stället.


Resultaten kan användas för att skräddarsy framtida insatser för att framgångsrikt stötta utsatta och sårbara grupper och därigenom reducera ojämlikhet i hälsa.


PRELIMINÄRA RESULTAT: Metoden har testats i pilotprojekt i Region Skåne och Region Örebro län i den kliniska vardagen med goda resultat t.ex. bland patienter med alkohol/drog beroende. Alla potentiella deltagare som tillfrågades godkände dokumentation och uppföljning. Datainsamlingen fungerade bra på pappersformat, likväl som via online-format.